Igång igen!

Nu när utställningssäsongen närmar sig, så gäller det att vara snabbt igång med måleriet.
Jag har studerat abstrakt måleri lite mer nu i vinter, och det ser ju så himla enkelt ut, men så är det inte. Jag tycker att det är så svårt att få till något som jag själv tycker om i färger och struktur.
Jag målar över gamla fulingar och använder dukarna till mina nya målningar, så på det viset är måleri ett alldeles utmärkt sätt att tänka miljövänligt, att återanvända sina gamla saker, även inom konsten.

Det finns en kvinnlig konstnär i Norge, Kristin Oksavik, som gör små videosnuttar, lektioner, om sitt sätt att måla abstrakta tavlor. Det ser som sagt var simpelt ut, men hennes tavlor är snyggare än mina. ÄN så länge! Hahaa!

Ja, jag ska ligga i och måla och måla, och så får vi se vad som kan vara med på påskutställningen. Hade varit bra om jag fått sålt några, de tar sån plats i skåpen. Och de är dessutom snygga på vilken vägg som helst .

Här ovanför finns bilder på de tre senaste verken.
Måste fundera på om jag ska köra i nåt tema, tex färger eller om jag bara ska vara helt vild och galen .

På ett par av dessa målningar kom jag på ett fiffigt sätt att få struktur på bilden, som rost eller färgflagor som sticker ut, blev rätt bra, det där.

Nu skall jag fortsätta att ta hand om min förkylning, stannar hemma ett par dagar, vill inte smitta kollegor och patienter med baciller.

Host, host, säger jag, och ha en skön söndag!

Liten hoppstjärt!

MvAfhr3fRFW2Cm5INPkrBQ
Klicka på länken, så får du se en liten film 🙂
Den här lilla skiten kan skrämma vilken blomsterälskare som helst till liten hjärtinfarkt. Det är en så kallad hoppstjärt. Märk piggen i baken… Varför man har en pigg när man har ben är en gåta. Iallafall så är det sådana här små monster som kravlar runt i blomkrukan och kläcks till små ettriga flugor, som man får jaga runt efter. Flugorna är dock hemkära och vill hålla till runt krukan de är födda i. De springer på krukan och ger sig ut på små flygturer och då överraskar jag dem med ett elektriskt tennisrack, sen luktar det stekt fluga i rummet. Men det får man stå ut med. När flugantalet inte minskade nu sist, så stoppade jag ner några pinnar insektsgift, och nu har jag inte sett en fluga på ett par veckor. Den lilla insekten på filmen ses i ett mikroskop på en stor datorskärm. Ganska intressant, faktiskt.

Svindlande höjder, små träd och rötter!

Vid foten av giganten.

Igår var jag och maken i Malmö och då passade jag på att ta denna bild av mig och Turning Torso. Om man står nere vid foten av byggnaden så inser man hur groteskt stort huset är. I vissa vinklar ser det ut som att den är på väg att falla mot marken. Svindel!

Skog av rötter.

Jag fick en gullranka av dottern, för att långtidsförvara den åt henne. Växten hade flera meter långa rankor, jag klippte ner och satte ca 20 stumpar i vatten.
De är så tacksamma, växer väldigt bra i vaser och är så otroligt vackra, speciellt soliga dagar!
Jag har haft gullrankor i vatten hängandes i halvmörker i taket i flera år, de växer så det knakar. Nu har jag flera vaser i mina fönster och på bord. När man vill kan man bara plantera dem i jord.

Bra stammar att skapa originella former med.

Här ser ni ett experiment jag gjorde i våras:
Jag band ihop tre stammar på en Benjaminfikus med plastfolie. Jag hade läst att just Benjaminfikusen har lätt för att växa ihop i sina stammar, och det måste jag ju prova. På denna växt tog jag bort plasten efter 6 månader.
Igår på IKEA såg jag just exempel på detta, en stam i form av ett rutnät. Antagligen har man haft ett plaströr i mitten och flätat långa, tunna stammar runt det och de har växt ihop i ”korsningarna”.
Titta noga på bilden, så ser du just där stammarna har växt ihop.
Tanken är att om några år är nederdelen på stammarna tjockare och mer intressant att titta på. Speciellt ”nebarin” på bonsaiträd ska vara intressant, det är den del där jord och stam möts, nederdelen av stammen.
Jag har köpt trädet för att göra en bonsai.
Ganska fascinerande när jag tänker på vad jag skulle kunna göra med nästa fikus jag köper 🙂 !

Mitt ute-bonsaiprojekt.

Här är mitt Oxbär, som jag bara ryckte upp ur en rabatt för flera år sedan och sedan bara tryckte ner i en kruka. Den klippte jag hipp som happ, flera gånger om året.
Men i våras upptäckte jag hur vacker buskens grenstruktur är. Det blev ett ”Bonsai-träd” i stor kruka.
Jag tränade på att klippa och forma trädet. Det är väldigt rogivande att sitta där med sin lilla sax och knipsa lite här och knipsa lite där, snurra trädet och studera det från olika håll.
Just oxbär är ett bra nybörjarträd, det fröar av sig och bildar små sticklingar som man kan spara och träna på.
Det är ju ingen snabb hobby, det tar sina år att lära sig, Youtube och bonsaisällskapet på Facebook är ovärderliga, träden växer i sin egen takt, men det är en njutningsfull hobby.

Ny skulptur!

10 kilo i famnen.
Keramikskulptur in progress.

Här är mitt senaste projekt i lera.
Detta huvud har jag filat på i flera månader, men jag vet vet att ju mer man pillar, desto mindre likt original-idéen blir det. Iallafall när det gäller mig.
Jag ska avsluta arbetet nu de närmaste veckorna.
Sedan tillkommer en evighetslång torktid.
Och sista av allt – ve och fasa! – glasyren.
Huvudet påbörjade sin födsel direkt från en 10-kilosklump stengodslera.
Jag skar ut och formade, bände och vred leran.
Några veckor efter det började jag urholka huvudet.
Jag kan säga att det är tyngre än det ser ut.
Tio kilo lera att hålla med en näve i knäet känns som ett träningspass för benen efteråt.

Projektdag idag!

Keramikpuckar.

Dessa keramikpuckar är gjorda av stengodslera, undersidan är glaserad i grönt och det tryckta mönstret på ovansidan är färgat med manganoxid. De låg naturligtvis på mage i ugnen med glasyren uppåt, annars hade det gått illa. Jag använder dem för att hålla mönsterpappret på plats medan jag klipper i tyget.
Groende tomat i blickfånget.

Här skulle jag time lapse-fotografera en tomat som skjuter grodd genom skalet. Mobilens batteri tog slut efter tre timmar och inget blev sparat. Försöker imorgon igen, om inte tomaten ruttnat upp helt, den är vattnig och sprucken och drar kanske småflugor till sig.

Ny tavla!


Efter mycket möda lyckades jag få till den här raringen. Hänger snyggt på syrrans vägg, hon lånar den ett tag. Det känns i händerna att jag inte målat på närmre två år och det är ju roligt!

Sommaren som försvann – en tråkig bok.

Palmliljan på dagen….
Palmliljan på natten….
En del av trädgården på natten….
Humla.
Spagettipumpa.

Det mest spännande som hänt i sommar är bilderna på palmliljans blommor, de lyser nästan på natten. Och kan konstatera att iPhone 7 fotograferar bra på natten, på nattbilden är klockan 22 och det ser ut som mitt på dagen en vanlig sommardag 2017. (Ironi!). Vi kom hem från bion och jag ville se hur vår täppa ser ut på natten, och i fullmånens sken är den magisk, speciellt om gräset är klippt, men man ser inte det fina i bilden.

Humlor har vi gott om, de ser berusade ut när de kravlar runt bland all pollen i stockrosorna och suger i sig nektar, så söta.

Spagettipumpan fick jag av en kollega och den växer och frodas. Jag sådde honungsmeloner, men de är lite klena fortfarande, fröna sparade jag från en melon vi åt, alla grodde, men vädret var inte det bästa när det var dags att komma ut i rabatten. Utom för denna pumparackare. Hur vet man när den är ätmogen?

Tomaterna blir det inget med iår. En planta har en stackars krokig tomat, och skulle det mot förmodan dyka upp mer tomater, så hinner de knappt bli klara, OM vi inte får en härligt varm höst!

Ja, allt är inte bara elände, vi har tre veckors semester nu! Jag ska försöka mig på att måla några stora tavlor. Canvasen har jag plockat fram och sen är det bara resten….åååh, inspiration! Vart tog du vägen? Jag måste skärpa mig. Om en vecka vill min syster låna tavlor till en husvisning och om en månad har jag en utställning på Galleri Alma i Grönby och jag behöver lite nytt att ta med dit. Hepp, Hepp!

Lite botox och krypterade meddelanden!

Stickpunkter för botoxbehandling mot migrän.

För drygt en månad sedan fick jag äntligen lite alternativ behandling mot min förbannade migrän. Jag har konsumerat sumatriptaner i överkant, vem sjutton klarar sig på max 8 stycken i månaden när man har migrän var tredje dag i genomsnitt? Inte jag!
Så, jag fick då äntligen tid hos neurologen, efter att ha röntgat huvudet på härsan och tvärsan, och fick mina injektioner. De två följande dagarna hade jag ont i skallen som vanligt, men sedan blev det ett uppehåll på två veckor…jippii…men sedan var det som vanligt igen, nästan, dock har några av dagarna varit med VANLIG huvudvärk, vilket jag är tacksam för, då klarade jag mig med Ipren och Alvedon-kombo, för det var nog ett par decennier sedan jag hade vanlig h-värk.. Men, man måste vänta ett halvår innan man kan säga om det har god effekt.
I augusti ska jag få nästa injektionsdos, det blir ca 30 stick varje gång. Svider lite, men det går över direkt. Och effekten av botoxen avtar med tiden, därför får man behandlingen var tredje månad…forever…
Det som stört mig mest är att pannan har sjunkit ner en liten bit, vilket tyvärr gör att jag ser arg ut, ögonlocken ligger i veck och ögonen ler inte alls. Jag vill kunna spela med ögonbrynen, det är en stor del av utseendet. Så jag har kämpat med att få pannmusklerna att röra sig, det går några millimeter, hahaa. Jag tror att man kan få olika effekt på ögonbryn/panna, beroende på var man sticker, det som syns på bilden är inte samma stickställen som jag fick, ska prata lite med doktorn nästa gång….för jag vet någon som gjorde samma men slapp häng-panna. På mitt nya jobb sitter jag mycket i möten med folk som säkert undrar vilken sur och ilsket gloende kvinna de sitter och pratar med :), ganska tungt, måste jag säga. Men det ska bli bättre!

Vi klurar fortfarande på vad detta betyder…..

Och så en lite skum grej…Vad ska det stå här?

Nytt jobb och pollenproblem!

I slutet av mars slutade jag på mitt förra jobb på demensboendet, och första veckan i april började jag arbeta på administrationen på Trelleborgs sjukhus, prata om omställning!
Jag jobbar med ett projekt som ska bygga upp en modern vårdavdelning för våra gamla och multisjuka invånare.
Från att ha sprungit hit och dit från morgon till kväll, så har jag nu landat i en skön kontorsstol och ett läs-och skrivjobb.
Kan inte säga att det är avslappnat och lugnt heller, hela tiden måste jag fundera och jämföra, skriva och analysera. Många bredvidgångar på olika avdelningar, intervjuer, schemafunderingar, möten.
Lite mysigt är det att göra en mumsig lunchlåda med olika sallader varje dag.

Jag fick ju en olivbuske i avskedspresent av min kollegor, och planen var att ställa ut den förra helgen, men då slog vädret om och det blev minusgrader på nätterna, och vinden var riktigt isig. Så busken fick stanna kvar inomhus, och nu har blommorna öppnat sig och det bara dröser pollen överallt, vågar inte röra busken! Hilfe!
Den får väl stå och avpollenisera sig en vecka till, nattemperaturen ska ligga på 2-3 plus, så det känna liiiite för kallt, även om plantan står under tak. Den dör säkert inte av lite kyla men dagarna får nog bli lite varmare först.